Svenska Kusten - portalen för Sveriges kust
 ----- ----- Burlövs kommun ----- ----- ----- |
| Kustkultur Sverige - förstudie 2004 | ||||||||
|
Hållbar utveckling av kusten med utgångspunkt från dess natur/kulturvärden och med lokal/regional mobilisering
Göran Ekström april 2004
Innehåll Innehåll................................................................................................................................ 2 Arbetsgrupp.................................................................................................................... 2 1. Inledning.......................................................................................................................... 3 2.Sammanfattning................................................................................................................ 4 3.Bakgrund.......................................................................................................................... 4 3.1 Kusten....................................................................................................................... 4 3.2 Lokala/regionala verksamheter ................................................................................. 5 3.3 Centralt offentliga ställningstaganden........................................................................ 7 4. Syfte ............................................................................................................................... 8 5. Mål ................................................................................................................................. 8 6. Analys.............................................................................................................................. 9 6.1 SWOT...................................................................................................................... 9 6.2 Orsakssammanhang.................................................................................................. 9 6.3 Förändring ............................................................................................................. 10 7. Vision ........................................................................................................................... 11 7.1 Människan ............................................................................................................. 11 7.2 Samhälle/näringsliv................................................................................................. 12 7.3 Miljö ...................................................................................................................... 12 8. Genomförande:.............................................................................................................. 13 Bilaga: Beskrivning av kusten ........................................................................................... 14 1 Historia:......................................................................................................................14 2 Natur...........................................................................................................................15 3 Geografi:.................................................................................................................... 15 4 Omvandling................................................................................................................ 16 5 Intressenter ................................................................................................................ 17
Arbetsgrupp Göran Ekström, Sörmlands Kustlag, (tillsynsman/naturvärd) Sammankallande Björn Liljeros, Stockholm FAB, (jurist) Marie Sollenberg, Oxelösunds kommun, turistsekreterare Rolf Karlsson, Lord Nelson Strömstad, (politiker) Lina Johansson, Bruksbåten Västervik, journalist Maria Malmlöf, Kalmar läns museum, museichef Elisabeth Eriksson, Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund
2004-04-29 Göran Ekström Förstudie Hållbar utveckling av kusten med utgångspunkt från dess natur/kulturvärden och med lokal/regional mobilisering
1. Inledning Arbetsgruppen, tillsatt vid Gävleseminariet, som arbetar med kustens natur- och kulturvärden har genom medel från Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket kunnat göra en förstudie på en hållbar utveckling för kustens natur/kulturarv. Detta nätverk representerar och har sitt ursprung inom natur- och kultursektorn och består av ideella - samt lokala och regionala offentliga organisationer. Sveriges hembygdsförbund var formell mottagare av dessa medel. En projektledare och en arbetsgrupp har arbetat med förstudien. Förstudien hade som mål att: • Att upprätta ett adressregister till intresseorganisationer samt inbjuda ytterligare möjliga intressenter till samverkan. • Att lägga förslag på hur nätverket bäst ska kunna organiseras för arbetet med en hållbar kustutveckling. • Att formulera en projektansökan som syftar till att lokala/regionala organisationer (t.ex. naturorganisationer och kulturorganisationer, museer i samarbete med kommuner och myndigheter) ska finna en metod för att utveckla och förstärka sin kusts särdrag. • Att skapa ett bra underlag för nationellt seminarium 2004 att enas i vision, mål och strategier för fortsatt arbete. Denna förstudie utgör ett underlag för det nationella seminariet att enas i vision, mål, strategier och organisationsform.
Stendörren november 2003 2. Sammanfattning Den svenska kusten är en högt värderad region men ändå hotas många av dess främsta värden. Naturen och den biologiska mångfald som skapats genom långvarigt bruk hotas p g a vikande lönsamhet inom basnäringen jordbruk. Det profilskapande fisket hotas av biologiska förändringar och utfiskning. Basnäringarna är en förutsättning för att hållbart utveckla andra näringar som t.ex. olika former av besöksnäringar. De populära kustområdena gör att fastighetspriserna skjuter i höjden och nya grupper av kapitalstarka fast- och fritidsboende flyttar in. De människor som under århundraden bott och verkat i områdena tvingas till eller väljer att flytta. Olika särintressen kommer i konflikt mot varandra. Infrastrukturen förändras. Men omstruktureringen medför också nya möjligheter, nya yrkesgrupper som hantverkare och service till besöksnäring m.m. etablerar sig. Den politiska viljan att bibehålla och utveckla kustzonen långsiktigt ökar och manifesteras i en mängd offentliga ställningstaganden. I den förändringsprocess som kustlandskapet befinner sig i är det av stor vikt att kustens kultur- och naturvärden inte går förlorade utan istället utvecklas och bidrar till att i framtiden göra den svenska kusten attraktiv både för boende och besökare. Mot bl a den bakgrunden har en mängd ideella organisationer samlats och erbjuder sina krafter att verka lokalt/regionalt/centralt för en hållbar utveckling av kusten baserat på ekonomiska, sociala och miljömässiga grunder. Denna organisation betonar; att natur- och kulturvärden längs kusten intimt hänger samman, bevara, bruka och utveckla är ledord i arbetet och att underifrånperspektivet är väsentligt. Organisationen ska arbeta för kustens natur- och kulturvärden genom stöd, central påverkan, kompetensutveckling, marknadsföring, m.m under parollen ”Levande kustkultur för en hållbar utveckling”
3. Bakgrund
3.1 Kusten På grund av problem med definitionen av kust är det svårt att finna en geografisk avgränsning vilket ibland ställt till med krångligheter vid olika projektavgränsningar. Trots att i stort sett hela kusten är av riksintresse för sina natur- och kulturvärden och där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas (miljöbalken kap 4) har man inte kunnat avgränsa kusten ut mot havet eller in mot land. Vi ska inte här göra någon ytterligare definition utan tar till oss Riksantikvarieämbetets beskrivning och låter den lokala befolkningen utse vad de tycker är kust. Riksantikvarieämbetet har följande förslag i sin riksintresse ordlista: ”Kust- och skärgårdsmiljö (Kust- och skärgårdslandskap), Natur- och kulturlandskap, präglat av närheten till havet och större insjöar. Det karaktäriseras av fiske, sjöfart, ofta i kombination med jordbruk och anläggningar som hör till dessa näringar, samt från senare tid rekreationsanläggningar.”
3.2 Lokala/regionala verksamheter 1998 genomfördes projektet ”Budkavle kusten runt” vars budskap var rädda kustkulturen och vårt maritima arv. Ett nätverk bestående av en stor mängd ideella och offentliga organisationer genomförde projektet och en mängd med aktiviteter och arrangemang ordnades där budkavlen drog fram. Ett viktigt resultat med projektet var nätverkets vilja att fortsätta arbeta för kustens natur- och kulturvärden som visades i olika seminarier, kontakter, ansökningar, m.m. Det fanns en tid även innan 1998 där många har arbetat för kustkultur och dess natur. Några exempel på rikstäckande ideella organisationer som haft detta arbetsområde:
• Föreningen Allmogebåtar arbetar för att bevara våra gamla nordiska båttyper, samt fiskar- och båtbyggartraditioner runt dem. Detta arbete har en såväl teoretisk som praktisk inriktning. Föreningens medlemmar är spridda över hela Norden och medlemsantalet är drygt 3000. Föreningen FAB är ideell och har runt i Sverige fjorton arbetslag. Publikation: Träbiten. Hemsida: http://www.allmogebatar.com/
• Sveriges Segelfartygsföreningen är en rikstäckande, ideell organisation vars syfte är att verka för kulturhistoriskt bevarande av äldre segelförande fartyg. Till föreningen är 59 skepp anslutna. Av ett medlemsfartyg krävs att verksamheten med skeppet har en kulturhistorisk ambition. SSF är med sina drygt 600 medlemmar anslutna till samorganisationen The European Maritime Heritage. Publikationer: Fördevind och EMH Newsletter. Hemsida:
• Sveriges Hembygdsförbund, SHF, är en riksorganisation för den svenska hembygdsrörelsen. Medlemsorganisationer är de 26 regionala hembygdsförbunden. Till dessa förbund är fler än 1800 hembygdsföreningar anslutna med sammanlagt 450 000 medlemmar. Publikation: Bygd och Natur. Hemsida: http://www.hembygd.se/
• I övrigt så fanns det naturligtvis en mängd med lokala/regionala intresseföreningar som har haft mer eller mindre samarbete lokalt och regionalt. Efter 1998 har en mängd med verksamhet bedrivits i landet med fokus på kusten Alla aktiviteter redovisas inte utan här följer några exempel:
• 2 st regionala kustlag bildades. - Förbundet Sörmlands Kustlag som består av 17 lokala/regionala ideella föreningar med intresse av kustens natur- och kulturvärden. Exempelvis hembygdsföreningar, båtförbund, STF, skärgårdsförening och kulturhistoriska föreningar. Kustlaget har bl.a. arbetat med en kustled och verkat för att en samordnad förvaltning längs Sörmlandskusten ska etableras. - Kustlagen Södra Bottenhavet bildades 2001 av 10 huvudmän för att i samverkan tillvarata och utveckla lokala initiativ för att bevara en levande kustkultur. Föreningen har sitt verksamhetsområde mellan Öregrund och Sundsvall. Kustlagen genomförde i september 2003 ett nationellt kustkulturseminarium med rubrik kustkultur tillsammans med Gävle kommun, Länsmuseet Gävleborg och Föreningen Briggen Gerda. Under 2004 genomförs ett projekt kallat Kusten 2 tusen4 tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg och Länsmuseet med inriktning på att stärka den regionala organisationen, öka medvetenheten om kustkultur bland allmänhet, föreningar och lokala politiker i enlighet med besluten från kustkulturseminariet. En webbportal ”Kustguide” (http://www.kustguide.net) fanns i drift före Gävleseminariet med syfte att bli ett diskussionsforum för kustkulturen. En mängd med inlägg har publicerats på denna hemsida. Kustlagen Södra Bottenhavet har sin hemsida på denna webbportal.
• Kulturdepartement beviljade i juni 2000 medel till, Sveriges Hembygdsförbund, SHF, Föreningen Allmogebåtar, FAB, och Sveriges Segelfartygsförening, SSF. Anslaget om 50 000 kronor skulle användas till att utarbeta en projektbeskrivning för projektet ”Kustens kultur - arv och miljö”. En förstudie genomfördes, som i sammandrag innehöll: - Kontakter med föreningar, organisationer, myndigheter mm visade att det fanns några goda exempel på arbetet för en levande kustkultur, en del hämtade från våra grannländer. - Efter kontakter med myndigheter, ideella organisationer, kustlän och kustkommuner föreslogs några pilotregioner. - Rapporten framhöll att vissa län och kommuner var villiga att ekonomiskt bidra till att utveckla kustkulturen. - Intervjuer med länsmuseer och kommunala museer visade att intresse fanns till ett kustkulturprojekt i bred samverkan. - Likaså fanns ett intresse från andra ideella föreningar och organisationer som kunde bidra med kunskap inom den kärnverksamhet de bedriver. - Intervjuer och samtal med länsmuseichefer och andra företrädare för länen gav en bild av pågående kulturverksamhet längs kusterna. - Exempel fanns på regionala projekt (t ex kustleder) och nationella maritima evenemang. - Förstudien resulterade i en projektansökan, ”Lanterna - där hav möter kust”, vilken ställdes till Stiftelsen Framtidens Kultur. Ansökan inlämnades 2001 och antogs tyvärr inte. Syftet med detta projekt var: att stärka kustbefolkningens identitet och göra det möjligt att leva ett gott liv i dessa hembygder. att väcka intresse för, utveckla och tillgängliggöra kulturarv och kulturmiljö längs den svenska kusten.
• Seminarier har genomförts med deltagare från nätverket efter ”Budkavlen” - Det första seminariet var 2002 i Västervik. Mötets ändamål var att se vad som kunde göras för att säkra upp kunskap om våra allmogebåtar. Detta resulterade i en arbetsgrupp som uppvaktade Statens Maritima Museer om samverkan i dokumentationsarbete om allmogebåtar och en fortsättning inom kustkulturen i stort. Mötet diskuterade även kustkulturen i stort och det efterlystes en fortsättning. Gävlegruppen erbjöd sig att arrangera nästa seminarie följande år. - September 2003 hölls det andra seminariet i Gävle med rubrik ”Kustkultur”. Ett nationellt nätverk bildades och en arbetsgrupp fick till uppgift att vidga nätverket, ta fram ett visionsförslag, föreslå lämplig organisationsform, arbeta med nästa nationella seminarium 2004. Detta seminarium ska hållas i Sörmland med Sörmlands Kustlag som värd med rubrik ”Kustkultur – Kustutveckling”. - Under hösten 2003 genomfördes ett seminarie i maritim kulturmobilisering i Västra Götaland med ambitiöst program för ideella organisationer. Denna mobilisering lockade ett hundratal deltagare. 2 stycken ytterligare seminarier är planerade under 2004. Målgrupp är då museer, myndigheter och näringsliv. En utredning pågår för att se förutsättningarna för en varvshistorisk satsning med bred maritimhistorisk inriktning i Västra Götaland. Sammantaget visar dessa exempel att det finns en växande rörelse runt Sveriges kust som vill värna natur/kulturarvet och se det som en utvecklingspotential.
3.3 Centralt offentliga ställningstaganden Vad finns det för offentliga ställningstaganden som arbetsgruppen stödjer sig på i sitt arbete: • Levande skärgård, betänkande SOU 2000:67; Miljövårdsberedningens betänkande Levande skärgård som bland annat är en utvärdering av fyra regionala miljö- och hushållningsprogram i följande område: • Uppsala, Stockholm och Södermanlands län • Östergötlands och Kalmar län • Blekinge län samt • Västra Götalands län. • • Baltic 21, 1998; Ett operationellt Agenda 21 handlingsprogram för Östersjöområdet inom 7 olika sektorer • En hållbar framtid i sikte, betänkande 2003; Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitats uppgift var att förankra, samordna och utveckla arbetet kring Agenda 21 och Habitat i Sverige • En samlad naturvårdspolitik, skrivelse 2002; Skrivelsen innehåller en beskrivning av regeringens samlade och delvis förnyade naturvårdspolitik samt de olika politikområden detta berör. • Nationell skrivelse för hållbar utveckling, 2002; I skrivelsen redovisar regeringen en nationell strategi för hållbar utveckling. Strategin omfattar alla dimensioner av hållbar utveckling; ekologiska – sociala – och ekonomiska. • Miljömålen; Då främst miljömålen: Hav i balans och levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö • Glesbygdsverkets handlingsprogram för skärgård; Vision: Ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt samhälle, som ger kvinnor och män i olika livsformer och med olika krav på levnadsvillkor, möjlighet att bo och arbeta i skärgården. I regionalpolitiska propositionen 1994/95:161 utpekas vikten av lokalt utvecklingsarbete som en betydande förutsättning för samhällelig utveckling. ”Människors initiativkraft och engagemang för den egna närmiljön är en annan grundläggande faktor för en positiv utveckling av sysselsättning och företagande. Den lokala mobiliseringen är livsnödvändig för lands- och glesbygd. För regeringen är det därför angeläget att stödja och underlätta denna verksamhet. Därför måste det viktigaste perspektivet i regionalpolitiken vara det lokala engagemanget. Engagemang och aktivitet underifrån måste uppmuntras och stödjas.
• ICZM (Integrated Coastal Zone Management); Är en planeringsmetod som har utvecklats för att bättre kunna samordna alla involverade. ICZM är en del i dokumentet Agenda 21 och inom EU har arbetet med att ta fram riktlinjer för att integrera ICZM i medlemsstaterna pågått sedan 1996. Att använda sig av denna metod innefattar bland annat att identifiera riskerna innan de blir problem, att identifiera de som har del i problemet samt att identifiera de aktörer som har ansvaret att lösa dem. • RAÄ har nyligen givit ut en skrift om vindkraft i kust och skärgård, (Sveriges kust och skärgårdslandskap 2003:4). I uppräknade offentliga arbeten eftersträvas en hållbar utveckling baserad på ett lokalt/regionalt engagemang och ansvarstagande. Dessa skrivelser visar att det finns starkt stöd för en växande ideell rörelse som värnar och utvecklar natur/kulturarvet längs våra kuster. Arbetsgruppen ärlockade och stärkta av innehållet i ovanstående offentliga arbeten.
Smögen januari 2004
4. Syfte • Väcka intresse för, utveckla, förvalta och tillgängliggöra kulturarv samt natur- och kulturmiljöer längs den svenska kusten. • Stärka kustbefolkningens identitet och göra det möjligt att leva ett gott liv i dessa hembygder. • Arbeta för hållbar utveckling längs kusten och en god balans mellan olika intresseområden. • Verka för bildande av kustlag
5. Mål • Stärkt och samordnat kustarbete lokalt/regionalt/centralt inom sektorerna kultur, natur, fritid, boende och småskaliga näringar. • Stärkt och utvecklat samarbete mellan föreningar, organisationer, offentlig sektor och näringsliv. • Höjt medvetande om de hot och möjligheter kustmiljön erbjuder. • Stärkt och utvecklat besöksnäring med fokus på kunskap och upplevelse inom natur och kultur. • Utarbetade metoder för att utveckla och förstärka sin kusts särdrag. I samverkan med lokala/regionala organisationer (t.ex. natur- och kulturorganisationer, museer, offentlig sektor och näringsliv) De ideella organisationerna är i detta arbete drivande, ett s.k. underifrånperspektiv. • Stärkt och utvecklat föreningsliv/ideellt engagemang. • Stärkt kustidentitet och samhörighetskänsla med andra kustregioner • Verka för att underlätta finansiering av olika verksamheter och projekt längs kusten och i skärgården. • Skapa kontinuitet i centralt arbete för kustens utveckling med utgångspunkt i natur och kulturvärden och det ideella engagemanget genom att bilda en paraply/samverkansorganisation. • Fler arbetstillfällen i kustzonen
6. Analys
6.1 SWOT (Strenght, weakness, opportunitets and threaths; en analysmetod)
6.2 Orsakssammanhang Kusten är den delen av Sverige där många starka intressen finns representerade, alla vill så mycket och så starkt, att kusten löper risk att bli ”sönderälskad”. Många gånger är kustens styrkor även dess svagheter och möjligheter rymmer samtidigt hot. Vi resonerar lite om punkterna i ovanstående SWOT: Unika natur och kulturvärden ; En stor del av kusten är avsatt som riksintresse p.g.a. sitt natur- och kulturvärde. En mängd med naturreservat, Natura 2000 områden och kulturlämningar återfinns här. Det är dessa värden som till största delen ligger till grund för styrkan och för kustens möjligheter till utveckling. Att det är så attraktivt att bo vid kusten beror på detta. Att ha havet i närheten är inte bara estetik utan rymmer även möjligheter att kunna tillvarata denna naturresurs genom t.ex. kustnära fiske eller vattenbruk. Att den kulturella identiteten är stark beror på mångfalden i kustens kulturhistoria och det levnadssätt som vuxit fram under lång tid. En stark vilja till utveckling från föreningslivet bottnar i en stor stolthet för kustens värden och en oro för att dessa värden ska förvanskas till något mindre önskvärt. Det lokala engagemanget är den stora utvecklingsmotorn och en mängd med kunskap, stor vilja och hög ambition finns här. Att detta har resulterat i regionala nätverk och nationella nätverk med ambitioner att ytterligare höja aktualiteten för dessa frågor är bevis på detta stora lokala engagemang. Ingen hållbar utveckling är möjlig utan ett starkt lokalt engagemang med stöd från fritidsboende, friluftsliv och myndigheter. För en stor del av befolkningen är kusten mycket lättillgänglig eftersom en tredjedel av Sveriges befolkning bor inom 5 km från kusten. Tillgängligheten och attraktionen rymmer inte bara möjligheter utan utgör samtidigt ett hot för natur- och kulturvärden genom förslitningar och olika former av störningar. Det kan bli för mycket besökare, detta kommer också att förta känslan av besöket och bli negativ för besöksnäringen. Om inte fritidslivet balanserar med de fastboende kommer också den lokala kulturen till skada, den blir så att säga överröstad. På grund av närheten och det lockande med att vistas vid kusten har fastighetspriserna blivit mycket höga. Följden har blivit att många lämnat sviktande basnäringar som ofta inte har tillräcklig lönsamhet. Detta är tydligast vid generationsskiften med ekonomiska svårigheter att överta attraktiva fastigheter. Många permanentbostäder och även nybyggda lägenheter omvandlas till ett fritidsboende vilket gör att det är svårt för ungdomar och ev. inflyttare att finna boende. Detta är tydligast i Bohuslän men återfinns även i andra lands- och glesbygdskuster. Kusten blir avfolkad men lever upp under sommaren då mängder med människor bor och rekreerar sig. Sommartid växer på många håll en företagsamhet fram som försvinner när säsongen är slut. Detta företagande ger inte alltid bygden arbetstillfällen eftersom många av dessa företag ägs och drivs av icke boende med personal från andra områden. Resultatet ger sviktande offentlig och kommersiell service samt en försämrad infrastruktur vilket ytterligare reducerar arbetstillfällen som annars traditionellt sysselsatt kvinnor och ungdomar. Även basnäringarnas försämrade lönsamhet, här som i övriga landet, bidrar till avfolkningen. Följden blir en hög medelålder och en låg utbildningsnivån vilket försvårar en hållbar utveckling. Ett stort hot är den försämrade vattenmiljön som har sin grund i att kusten tar emot det mesta av vad det moderna välfärdssamhället producerar via vattendrag och grundvatten. Övergödning förändrar ekosystem och orsakar ibland krascher. Gifter sprids och anrikas i näringskedjorna. Till exempel tar Östersjön emot näringsämnen och gifter från ett stort vattenavrinningsområde innehållande 80 milj. människor. Detta problem är bl.a. beroende av att fler når en ökad medvetenhet och vilja att förändra orsakerna till övergödning och giftspridning.
6.3 Förändring Vår attraktiva kust omvandlas i en rasande fart. Det som förr var en boende och verksamhetsmiljö för många människor som formade vår kustkultur och dess natur blir ett ”semesterparadis” med resultatet att mycket av kustens ursprungliga natur- och kulturvärden riskerar att förloras. Tyvärr är det mycket sällan så att de nya verksamheterna utvecklar eller bevarar de traditionella värden som den är beroende och lockad av. Kustens olika intressenter mellan vilka det förekommit kulturkrockar och vilka hävdat särintressen har allt att vinna med att se den långsiktiga nyttan med en varaktig samexistens. Både fastboende, fritidsboende och det rörliga friluftslivet har krav på olika former av service och infrastruktur. Detta kan lättare upprätthållas om en balans finns mellan de olika grupperna. Det vore svårare för en kommersiell året runt service som inte kunde blomma upp under sommaren. Det vore lika förödande att se en trakt som har säsongstängt, vilket även det skulle försvåra för olika former av offentlig och kommersiell service. De fastboende kan få arbetstillfällen tack vare fritidsboendet och det rörliga friluftslivet och de i sin tur får tjänster som inte skulle kunna erbjudas i annat fall. Fritidsbesökarna får en oskattbar tjänst i ett levande kulturlandskap och glädjen av en levande kulturbygd. Industri har tillgång till arbetskraft genom fastboende som också till viss del är beroende av fritidslivet. Natur- och kulturmiljövården får tjänster uträttade av fastboende och naturligtvis också en levande kultur som formar morgondagens kulturlandskap med utgångspunkt i kulturhistorien. Särintressen kommer alltid att finnas men vikten av att se och förstå nyttan med de olika intressenternas bidrag överskuggar. Trots detta ömsesidiga beroendet kan och måste olika regleringar skapas i samförstånd för att säkra upp balansen mellan de olika intresseområdena. Det är en stor och nödvändig utmaning att skapa verksamheter längs kusten som bevarar och utvecklar sin omgivning. Gör den till en åretrunt-levande bygd med ett egenvärde men som även kan vidareutveckla besöksnäringen och få den till att bidra till utvecklingen av natur- och kulturvärden längs kusten. Basnäringarna har skapat kustens värde och det är synnerligen angeläget att dessa kan leva vidare. De torde kunna få ett nytt liv genom lokal förädling och lokal avsättning med tonvikt på upplevelsevärden (ex. projektet Skärgårdssmak) Som en framtidsforskare (Rolf Jensen, The Dream Society) uttrycker sig: ”Vi ska inte förledas och tro att i och med informationssamhället som vi kallar den trend eller samhällstyp vi nu har, är det sista att sätta namn på. Forskarna pekar redan ut nästa trend som är ett samhälle där marknaden för känslor är större än marknaden för materiella produkter. Där innehållet är viktigare än kommunikationstekniken. Där bilder, berättelser och traditioner betyder mer än hårda data och där drömmar påverkar individer, företag och marknader mer än den informationsbaserade verkligheten. I detta framtidssamhälle blir det viktigt med: vad man kan berätta om produkten och vad produkten själv berättar. Konsumtion av upplevelser och äventyr. Behovet av gemenskap och kärlek som skapar en växande marknad. Att fler produkter köps för att visa vem köparen är. Ökad efterfrågan på sinnesfrid som ett svar på den snabba utvecklingen.” Även i detta perspektiv är det viktigt att bevara och utvecklat en levande kustbygd. I och med detta finns det många möjligheter att utveckla en mångfasetterande besöksnäring vilket också är en central analys för utveckling av kustens natur- och kulturvärden. Detta gynnas av att det finns en tradition av småföretagaranda längs kusten och att ”de nya kustborna” kan bidra med att se den egna trakten med ”nya ögon”
7. Vision
7.1 Människan Människor verksamma/boende längs den svenska kusten har en ökande framtidstro för sin bygd. Föreningslivet har fått en pånyttfödelse genom samverkansarbete och insikten att det egna initiativet och ansvaret ger en bättre utveckling. Underifrånperspektivet har etablerats och bemötande från offentliga verksamheter har gett tilltro till den egna kraften. Mycket av detta är resultatet av samverkan längs med kusten regionalt och centralt. Den centrala intresseorganisationen har betytt mycket för förståelse, erfarenhetsutbyte, inspiration och den breda samverkan som var nödvändig för den hållbara utvecklingsväg som kustbefolkningen lokalt/regionalt trevar sig fram på. Man har funnit bättre former för samverkan. Kulturkrockar och särintressen vägs i allt högre grad samman och finner oftast acceptabla lösningar. Kompetenshöjning inom kulturmiljön och naturvården har skapat en säkerhet och tilltro till den egna kompetensen och många nya verksamheter har fötts med utgångspunkt inom natur- och kulturvärden. En lokal tillgång i denna process har varit ”de nya kustborna” som genom, att inte vara hemmablinda, lyckats se värden som har varit utvecklingsbara.
7.2 Samhälle/näringsliv Genom den lokala mobiliseringen och en stark framtidstro har utvecklingen vänt och nya näringsverksamheter har etablerats, många med grund i natur och kulturvärden. Småskalig förädling av lokala produkter har en lokal marknad under besökssäsong och en regional marknad under resten av året. Värdet av dessa produkter stärks genom en positiv upplevelseåterkoppling och ”att man vet vart det kommer från”. Besökssäsongen har förlängts och mer hittat sin inriktning till upplevelse- och kunskapsbaserad turism. Man har funnit sätt och vägar där besöksnäringen bidrar till att vidmakthålla de värden de konsumerar. Dessutom har man hittat vägar att reglera storleken på besöksnäringen så att den harmonierar med innehållet till upplevelse och inte stör eller sliter ner. Fiskenäringen har funnit andra former och är i balans med miljön. Fisket bidrar till att upprätthålla och vidareutveckla kulturhistoria. Fiskenäringen har också ett bra samarbete och samsyn med forskning. Småskaliga jordbruk har skapat olika nischer med förädlingar som harmonierar med vårdandet och brukandet av kulturlandskapet. Fler människor har bosatt sig vid kusten och därigenom finns underlag till bättre offentlig och kommersiell service som kompletterar den i övrigt goda boendemiljön. Detta skapar arbetstillfällen och man har normal åldersfördelning i kustsamhället. En samsyn och ett regelverk har börjat få bukt på snedfördelningen mellan fast- och fritidsboendet. Detta har gjort att det är lättare att få tillgång till bra bostäder i samhällets kärnområde och samhället lever och förändras med sin tid. Samhället har ett egenvärde som samtidigt är intressant att besöka på längre eller kortare basis.
7.3 Miljö Natur- och kulturmiljön upprätthålls genom aktivt brukande och bidrar därigenom med detta grundläggande värde. Fisket har hittat metoder att förvalta och bruka fiskevatten så att en hållbar utveckling inom detta område etablerats. Konsumtionsmönster har också förändrats så att fisket till största delen går till föda till människor istället för som förr till djurfoder. Genom personligt ansvar, engagemang och insikt av resurshushållning har trenden inom flera miljöområden vänt genom miljövänliga produkter, effektiva system och ett resurssnålt leverne. Det som gagnat miljön mest är balansen mellan näringar och den långsiktiga resurshushållningen som har växt fram.
Hasselö mars 2004
8. Genomförande: • Vara den organisation som centralt bevakar kustfrågorna för de lokala/regionala medlemsorganisationerna, medverka i utvecklingsgrupper för kusten samt vara remissorgan. • Tillsammans med lokala/regionala organisationer (t.ex. naturorganisationer och kulturorganisationer, museer i samarbete med kommuner och myndigheter) utarbeta metoder för att utveckla och förstärka sin kusts särdrag. • Öka kunskapen – internt och externt genom information, studiecirklar, kortkurser, hemsida, utställningar osv • Skapa och upprätthålla kontakter lokalt – regionalt – nationellt och internationellt genom seminarier, möten, utskick, m.m. • Skapa möjligheter för fungerande kommunikationsvägar för kustens olika organisationer, verksamheter och kustlagen • Verka för att underlätta finansiering av olika verksamheter och projekt längs kusten och i skärgården
Bilaga: Beskrivning av kusten 1 Historia: Kusten har varit Sveriges kontaktyta med omvärlden under lång tid. All transport har historiskt skett på vatten och vatten var något som förenade folk. Många hamnar, lotssystem, farleder, fyrar m.m. vittnar om detta. Att sköta om detta var förr en uppgift som sysselsatte en mängd människor efter kusten. Fraktfart har på flera håll längs kusten varit en näring med en mängd relativt små fartyg. Fisket har haft en stor betydelse genom tiderna. Antingen genom kustnära fiske eller som längs Bohuskusten ett bankfiske där fiskarna låg ute under en längre tid. Fisket har efterlämnat en mängd med kulturspår i form av byggnader, samhällsbildningar, m.m. Det kustnära fisket vårdade på olika sätt sina fiskeområden och på det sättet hushållade med sin resurs. För de första brukarna var fisket viktigast, djurhållning hade man för självhushållet. Råg och korn odlades på de små åkrarna. Kreatur och får flyttades mellan holmarna och insamlingen av löv från lind och ask gav ett viktigt tillskott till vinterfodret. Omkring 1870 var kust- och skärgårdsområdet som mest befolkat. Ny åkermark bröts på utmarkernas stenbemängda moräner och stengärdesgårdar anlades. Åkerbrukets lämningar från denna tid är av stort kulturhistoriskt värde. I mitten av 1800-tolaet genomfördes det laga skiftet och det gamla byväsendet sprängdes. Från 1920- till 1950-talet sjönk befolkningsantalet kraftigt och åkrar lades igen och utnyttjades till bete. Turism och friluftsliv är ingen ny företeelse längs kusten och har på olika sätt bidragit till inkomster under somrarna. Redan vid 1800-talets slut byggdes sommarnöjen och sommargäster hyrde in sig hos den bofasta befolkningen. Service och hantverk av olika slag är en naturlig utveckling av självhushållet i kust och skärgård där det var viktigt att vara tusenkonstnär och att ha många försörjningskällor. Båtbyggandet var lokalt och gav båttyper som var anpassade till den egna trakten och varierande användningsområden. Detta har under 1900-talet på en del ställen övergått till ett fritidsbåtsbyggande.
Storöka vid Fjäderholmarna
2 Natur Det är ingen överdrift att påstå att naturen längs kusten har formats av människors verksamhet. Det är bebyggelser och anläggningar samt alla ytor som har kunnat prestera någon slags växtlighet som har formats till det kulturlandskap som uppskattas av så många. Den mosaik av naturtyper kusten innehåller; strandängar, åkrar, hagmarker, olika typer av skog, klippkuster, sandstränder, den marina miljön, m.m. är förutsättningen för den rika biologiska mångfald som utvecklats under lång tid. Mötet mellan många olika naturtyper på en begränsad yta ger dessa förutsättningar genom en rik biologisk växelverkan. Vi har en skiftande marin miljö med allt från salt havsvatten i Bohuslän till kraftigt utsötat ”bräckt” vatten i Bottenviken. Skilda bottentyper, varierande djup, strömförhållanden, vågor, flöden från land, isförhållanden m.m. ger olika förutsättningar för organismer. Östersjön är ett unikt brackvattenhav med en geologisk skiftande historia där djur och växtvärlden ännu inte till fullo anpassats. Resultatet av det är att ekosystemet inte består av lika många olika arter som i den marina miljön. Detta får till följd att Östersjöns ekosystem är känsligare för påverkan.
3 Geografi: Sverige har en lång kuststräcka med skiftande miljöer och förutsättningar till verksamheter. På västsidan finns Bohusläns karga klippkust bestående av skärgårdar, fjordar, kustberg och sprickdalar. Skärgården är i många fall smal. Näringen framför allt längs denna kust har traditionellt varit fiske. Fisket har bedrivits både som ett kustnära fiske och ett rikt utsjöfiske. Täta bebyggelser i fiskelägen och samhällen ligger överallt längs kusten där det funnits förutsättningar för naturliga hamnar. Det rika fisket tillsammans med förädlingsindustri har varit basen för dessa samhällen. Idag har fisket minskat i betydelse bland annat p.g.a. tillgången och en mer global marknad. Det som idag präglar kusten och dess fiskesamhällen är det fasta och rörliga fritidslivet som fyller samhällena med liv sommartid. Det finns längs kusten även ett småskaligt jordbruk och en del tung industri. Söderut vid norra Halland övergår kusten i en mer långgrund och öppen sandstrand. Det finns ont om naturliga hamnar och det finns ett fåtal anlagda hamnar med en fiskebebyggelse. Fritidsbebyggelsen är omfattande längs kusten och har stor betydelse för fritidslivet. Denna beskrivning gäller även för Skånekusten. Blekinge skärgård bryter av med låga öar med ett småskaligt jordbruk som kombinerats med kustnära fiske. Blekinge har en omfattande fritidsbebyggelse och många militära anläggningar. Kusten i Kalmarlän är flack i söder och utan skärgård. Småskaligt fiske och jordbruk har varit den traditionella näringen här. Mot norr ökar skärgården i bredd och här börjar Ostkustens rikaste skärgård som sträcker sig till norra Uppland. Fisket har oftast kombinerats med jordbruk så fiskelägen som på västsidan finns inte. Kust- och skärgårdsbor har traditionellt haft en mängd med sysslor som t.ex. skogsbruk, båtbyggeri, fraktfart, lotsning, jakt, osv. Fritidsbebyggelsen skiftar i skärgården till att vara mycket omfattande i Stockholms skärgård. Norrut följer södra Norrlands splittrade kustlinje med djupa fjärdar och ett glest band av öar. Fritidsbebyggelse finns främst i närheten av de större tätorterna och en del storskaliga industrianläggningar ligger vid kusten. Kusten blir brantare norrut för att kulminera vid Höga kusten med 200 – 300 m höga kustberg. En hel del fritidsbebyggelse och industrier vid de större tätorterna. Sågverk har varit vanliga längs denna kusten. Upp mot Västerbotten blir kusten återigen flack och öppen med ett fåtal öar. Fritidshusen ligger tätt längs stranden. Stora industrianläggningar finns i norra Västerbotten. Norrbottens rika skärgård med låga sandöar avslutar vår kust. Vid tätorterna finns det större industrianläggningar och här som längs övriga kusten finns fritidsbebyggelse. Strömmingsfisket har varit mycket viktigt tillsammans med jordbruket längs norrlandskusten. Specialiteter som säljakt, surströmming, m.m. har varit näringar vid olika delar av denna långa kust. Det återkommande längs kusterna är att traditionellt har de bofasta hämtat sin näring både från land i jordbruk, skogsbruk, industri, m.m. och från vattnet genom fiske, jakt, lotsning, fraktfart, m.m. Överallt efter kusterna är det attraktivt med fritidsboende. På många ställen efter kusterna är det stor efterfrågan på tillgänglighet från det rörliga friluftslivet. En hel del industrier finns etablerade efter kusten.
4 Omvandling Vad är det som har förändrats? • Basnäringarna fiske, jord- och skogsbruk har till stor del minskat i betydelse och gett en minskad sysselsättning genom ökad mekanisering, minskande lönsamhet, vikande fisketillgång,m.m. • Transporter som förr utfördes längs kusterna bedrivs i dag på vägar och järnvägar. Fyrar har minskat i betydelse för den kommersiella trafiken och lotsning har centraliserats och utgår numer ofta från djuphamnarna. Hamnarna har fortfarande betydelse men p.g.a. större tonnage så är det de större hamnarna som har utvecklats och de små har förlorat i betydelse. • Båtbyggeri och varv är fortfarande på sina håll en viktig näring men det är då företrädesvis nöjesbåtar som byggs. Större varv med byggnation av fartyg för yrkesfart har drabbats av omfattande nedläggningar. Mindre servicevarv för yrkestrafiken finns fortfarande kvar och bidrar med arbetstillfälle. • Genom en hög grad av urbanisering upplever många ett behov av närhet till naturen. En bättre levnadsstandard har gjort det ekonomiskt möjligt att köpa fastigheter vid kusten för fritidsboende, nya fritidshusområden har vuxit upp och konkurrerar med det rörliga friluftslivet. • Det rörliga friluftslivet har ökat och anläggningar för detta har anlagts t.ex. bad och strövområden, hamnanläggningar, m.m. • Turismen i olika skepnader har kraftigt ökat och har fått till följd att restauranger, nöjeslokaler, sevärdheter, m.m. har utvecklats. • Industrin som i övriga landet har effektiviserats och erbjuder färre arbetstillfällen. • Den offentliga servicen har fått en svårare ekonomi och har tillbakabildats. • Kollektivtrafiken har avtagit utanför de större tätorterna. • Försvaret har minskat i betydelse och anläggningar läggs ner längs kusten. • Tillgängligheten till kusten har ökat genom att många har tid och möjligheter att på olika sätt ta sig till kusten samt det faktum att en tredjedel av Sveriges befolkning bor inom 5 km från kusten.
5 Intressenter Kusten som är lättillgänglig och attraktiv för flera olika grupper med särintressen har många gånger hamnat på kollisionskurs med varandra. Intressenter med gemensamma och skilda intressen av kusten är: • Det rörliga friluftslivet i många olika former med krav på; tillgänglighet, serviceanläggningar, olika slag av rekreation, ostördhet, tystnad, m.m. • Fritidsboende med krav på; service, tillgång till strand, ostördhet, m.m. • Fast boende och småskalig näringsverksamhet (ofta kulturbärande basnäringar) med krav på; kommersiell och offentlig service, rimliga boendekostnader, arbetstillfällen, kollektivtrafik, tillgång till mark och vatten för näringsverksamhet, m.m. • Industri och större anläggningar med krav på; arbetskraft, god infrastruktur, mark för expansion, förståelse för ev. störningar, m.m. • Natur- och kulturmiljövården har krav på; skyddade områden för fågel och säl, ansvarstagande människor, bibehållen naturkulturmiljö, m.m. • Försvaret har nu inte längre så stort intresse i kusten eftersom anläggningar avyttras p.g.a. försvarspolitiska skäl. Förr fanns krav på stora avspärrade militära områden.
|
| Skapad: 03-02-20 ©Webgraph Uppdatering |
