2005.05.04


Med sina mer än sju tusen öar, holmar och skär har Bohuslän Sveriges mest utpräglade skärgårdslandskap. Det betyder skyddade farleder, trygga naturhamnar, många artrika fiskeplatser. Havet har satt sin prägel på folk och landskap långt innanför det vi i dag ser som kustland. Via vattenlederna har både varor och arbetskraft rört sig mellan kust och inland, till stor ekonomisk nytta för bygderna.

Självklart har dessa kontakter satt sina spår i den bohuslänska kulturen, och följdriktigt finns här också ett stort antal föreningar som på olika sätt verkar för vårt maritima kulturarv. Var och en av dessa gör stora insatser –det kan gälla att rusta upp och använda ett gammalt segelfartyg, att öka kunskapen om traditionella bruksbåtar, 1900-talets fritidsbåtar, tändkulemotorer, förmedla fiskets eller fraktfartens historia….

I det stora Västra Götalandsperspektivet märks inte mycket av den maritima profilen, vilket förstås kan medföra att kustens speciella möjligheter och problem glöms bort. Men tänk vilket (berättigat) genomslag den maritima kulturen skulle få om de lokala kustkulturföreningarna gick ihop i en regional samverkan! Den tanken har vuxit sig stark på olika håll i landet under de senaste åren, och på östkusten har flera sådana kustlag redan förverkligats. I Norrbotten, Västerbotten, Medelpad och Ångermanland samarbetar man i Kustlagen Norra Bottenhavet, i Gästrikland, Hälsingland och norra Roslagen i Kustlagen Södra Bottenhavet och i Sörmland inom Förbundet Sörmlands Kustlag. Förra året bildades dessutom en paraplyorganisation, Svenska Kusten, för alla Sveriges kustlag. Genom detta får vi möjlighet att lyfta upp viktiga frågor som rör kustkulturen på ett nationellt plan. Svenska Kusten består av valda medlemmar ur kustlagen.

Den drivande kraften för att också Bohusläns kustkulturföreningar skall börja samverka är Cåre Tånge från föreningen Tollar o Seiel, och han var den som kallade till ett första möte. Den 16 april, vårens första solvarma dag, bänkade sig 17 personer i ett rum på BM för att diskutera hur det hela skulle gå till. De representerade föreningar och organisationer från hela bohuskusten: De seglade för Tjörn, föreningen Allmogebåtar, Bohusläns Hembygdsförbund, Strömstads Maritima förening, Smögens Hembygdsförening, Bohusläns museum, Båtdokumentationsgruppen, Ulebergshamn då och nu, Uddevalla Maritima Förening, Sotenäsgillet, Ramsö Yacht Club, SRGS och Västkustens Träbåtsförening. Rolf Karlsson från Strömstads maritima förening företrädde dessutom Svenska Kusten, i egenskap av ordförande i deras interimsstyrelse.

Cåre inledde med att ge oss en överblick av läget regionalt och nationellt. Sedan var ordet fritt, vilket togs väl tillvara. Alla mötesdeltagare bidrog med stort engagemang och kunskap, och den lockande våren utanför glömdes fullständigt bort. Några ansåg att vårt nya kustlag skulle ägna sig åt hela bredden av kustfrågor inklusive samhälls- och näringsutveckling, medan andra framhöll vikten av en opolitisk samverkan. Vid mötets slut hade vi enats om att bilda Bohusläns Kustlag, med följande inriktning:

• Kustlaget är ett opolitiskt samverkansorgan på det regionala planet och representerar självständiga lokala organisationer med kustkulturell inriktning.
• Kustlaget skall eftersträva att styrka de kustboendes identitet och har som mål att bevara och utveckla den bohuslänska kustkulturen.

Till ordförande valdes Cåre Tånge från Tollar o Seiel, till sekreterare Christer Andersson från Bohusläns Hembygdsförbund och till kassör Lars-Erik Emanuelsson från Strömstads maritima förening. Som övriga styrelseledamöter valdes Håkan Alverbo från De seglade för Tjörn och undertecknad, Kerstin Olson från Bohusläns museum. För 250 kronor i årsavgift får man vara medlem i detta nya och viktiga samverkanslag. Alla föreningar och organisationer med ovanstående inriktning är välkomna!

Kerstin Olson
Bohusläns museum