svk
Svenska Kusten - portalen för Sveriges kust
Kustkulturens utveckling i Sverige - artikel ur Fördevind

SSF                                                                                    RAPPORT

Rune Sundmark 2004-12-12

 

                                                                                                Fördevind

                                                                                                Redaktör Håkan Tollesson

 

 

Kustkulturen på väg upp med Svenska Kusten

 

Kustkulturen är det paraply under vilket vi alla ryms.

 

Efter seminariet i Stjärnholm, Sörmland, i höstas arbetar nu en interimstyrelse och valberedning på att förbereda nästa generalförsamling som blir ett årsmöte med val för Svenska Kusten. Detta är planerat äga rum på västkusten hösten 2005.

 

Styrelsen har sedan dess hållit ett konstituerande möte per tfn och dessutom sammanstrålat i Göteborg ombord på fyrmastbarken Viking för två dagars överläggningar. Nästa styrelsemöte kommer att förläggas till Kramfors, Norrland, den 3-4 februari.

(Mötet blev dock inställt. Kustg.anm.)

 

Kustkulturen som ett organiserat fenomen har i Europa kommit kommit långt, framförallt i Norge och i Bretagne där man under 2004 firat sina 25- års jubileer. Norge har som enda land i världen relativt nyligen lyckats utvinna medel för det flytande kulturarvet och under några år byggt upp tre kustkulturcentra med fartygsvärn. Ett 20-tal finska skutor har för något år sedan organiserat sig under ett kustkulturellt namn.

 

Upptakten till kustkulturen i Sverige kan sägas vara inspirerad både av

Frankrike och Norge. Det första lokala kustlaget bildades efter norsk förebild 1994 i Luleå Hembygdsförening. 1998 drog den hembygdsföreningen igång ett projekt under Kulturhuvudstadsåret nämligen Kustkulturbudkavlarna Kusten Runt till Stockholm, likaså efter norsk förebild. Budkavleprojektet har sedan dess följts upp via hemsidan Kustguide i Gävle.

 

Under kulturhuvudstadsåret arrangerade Sjöhistoriska museets Pär Stolpe m fl en utställning över nordiska bruksbåtar vilken sedan turnerade två somrar i nordiska farvatten med utställningsfartyget Nordwest från Visby. I förlängningen har det arrangerats ett antal seminarier kring nordisk kustkultur via folkhögskolor på svenska västkusten samt i Danmark och Norge.

 

Sörmland bildade Sveriges första regionala kustlag i budkavlarnas kölvatten strax efter 1999. Några år senare bildades från Gävle Södra Bottenhavets kustlag med sträckning upp till Sundsvall .

 

I Gävle har det dessutom hållits ett par seminarier kring kustkulturen – särskilt ett vid Briggen Gerdas sjösättning år 2000.

 

Kustguides redaktion ordnade hösten 1999 det första kustkulturseminariet på båtmässan Allt för sjön. Sedan har museialliansen Sjöfararkusten i Småland hållit ett seminarium den 20- 21 sept 2002 i Västervik, vilket ledde vidare till ett seminarium i Gävle 5-6 sept. 2003 och nu senast hösten 2004 ett seminarium på Stjärnholm i Sörmland den 17- 18 sept då det valdes en nationell interimstyrelse för kustkulturen med namnet Svenska Kusten. Till ordförande valdes Rolf Karlsson, Strömstad (Lord Nelson) och jag själv till suppleant och företrädare för SSF.

 

Där står vi nu.

 

Fram till i februari skall interimstyrelsen ha tacklat frågan om: ekonomi, val av hemsida, putsat på måldokumentet, tagit ställning till om och hur mycket miljö som skall formuleras ned i stadgarna samt försöka få igång fler regionala kustlag. Valberedningen skall formulera principer för rösträtt och valprocedur.

 

Det helt enkla vore att följa samma framgångsmönster som forbundet Kysten i Norge.

 

Det pågår f n ett arbete med att få igång ett kustlag i Västernorrland och ett efter Bohuskusten. För Norrlands del återstår då Västerbotten och Norrbotten. Målet är givetvis att få så många kustlag att de täcker hela kusten som f n indelas i 14 kustlän och 82 kustkommuner.

 

Vad önskar SSF betona i detta sammanhang?

 

 

Rune Sundmark

 

 



Skapad:05-02-07 © Webgraph Uppdatering

Kommentera!


17-05-18
I actually found this more enirntainteg than James Joyce.